Dag 89 - "We're coming home"
Det har hänt en del sedan förra inlägget vi skrev. Under dag 88 gick vi all in då vi hade thai-pengar kvar att spendera. Vi började med "lunch" på Magnum café där man fick välja cover, topping och drizzling till en personlig magnumglass. Typ världens bästa affärsidé(!!) Efter den fantastiska glassupplevelsen slog vi på stort och färgade ögonfransarna (ja de sitter faktiskt kvar) och tatuerade oss. Helt spontant! Vi är så sköna.. En annan sköning var vår taxichaffis till flygplatsen som drog på housemusik på högsta volym. Han diggade som en riktig kung med axlarna pumpandes upp och ner medan han körde slalom i 180. Första taxichaffisen som fått dricks av oss, grattis <3
Flyget från Bangkok avgick 00.20 så vi sov nästan hela vägen. Otroligt skönt att kunna sova bort lite tid när resan varar hela 12 timmar... När vi kom fram till kalla, regniga, vidriga London började vi med ens längta tillbaka till värmen. Vi kollade på ett gäng härliga foton från resan och delade en fet suck. Tillslut återfick vi krafterna och begav oss till rätt terminal där vi käkade frukost och halvsov i många timmar. Då flyget London-Stockholm var över en timma försenat blev väntetiden totalt hela 6 timmar i Heathrows fåtöljer. Det kändes väldigt drygt då det var så nära hem. Jag gav mig själv en klapp på axeln för att jag sparat en Alex&Sigge-pod till resan iaf, annars hade jag nog slitit av det lilla hår jag har på huvet. Både jag och Belin har verkligen fått nog av att göra ingenting efter alla miljarder timmar på stranden. Hemskt synd om oss!
Tillslut kom vi iaf till arlanda där vi fick omfamna våra egna och varandras familjer. Det togs några gräsligt fula kort och min mor grät några glädjetårar. Belin fick även krama sin älskade nallebjörn som hon saknat mest av allt. Himla fint var det faktiskt. Jag och Belin gav sedan varann en stor, aningen förvirrad kram innan vi gick mot de olika bilarna. Sjukt att inte vara "vi" längre efter att man varit siamesiska tvillingar i ett kvarts ÅR. Jag kommer aldrig hitta nånstans utan min guide :( får se hur jag ska klara mig.
Väl hemma blev det mys med vardera familjer och båda serverades lyxig middag och efterrätt. Belin fick även 1kg lösgodis så hon grät av lycka. Det blev sedan presentutdelning till familjerna samt uppvisning av alla kläder man köpt innan jetlagen sa ifrån och det blev läggdags. I SITT EGET RUM I SIN EGEN SÄNG. OCH UTAN VARANDRA :'( väldigt kallt, ovant och ensamt *snyft*
Varma hälsningar från kylan
Lovisa den äldre